Luigi Cremona
| Luigi Cremona | |
 | |
| Född | Luigi Cremona 7 december 1830[1][2][3] Pavia[4][5] |
|---|---|
| Död | 10 juni 1903[1][2][3] (72 år) Rom[4][5] |
| Medborgare i | Kungariket Italien |
| Utbildad vid | Universitetet i Pavia  |
| Sysselsättning | Matematiker, professor, politiker[6] |
| Befattning | |
| Ledamot av Kungariket Italiens senat Kungariket Italiens utbildningsminister (1898–1898) | |
| Arbetsgivare | La Sapienza Universitetet i Bologna Politecnico di Milano |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1879)[7] Storofficer av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Pour le Mérite för vetenskap och konst Savojens civilförtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Luigi Cremona, född den 7 december 1830 i Pavia, död den 10 juni 1903 i Rom, var en italiensk matematiker.
Cremona deltog såsom frivillig i resningen mot österrikarna 1848-49 och studerade därefter vid Pavias universitet med matematikern Francesco Brioschi som lärare. Sedan han åtskilliga år verkat som gymnasielärare, blev han 1860 professor vid Universitetet i Bologna och 1866 vid tekniska högskolan i Milano, varifrån han 1873 kallades till professor i högre matematik vid universitetet i Rom och till föreståndare för därvarande ingenjörskola, med uppdrag att omorganisera denna anstalt.
Han ägnade sig främst åt att utveckla den projektiviska geometrin och den grafostatiken, vilka läroämnen han införde i den tekniska undervisningen. Av stor betydelse är även hans arbeten inom teorin för den så kallade birationella transformationen av kurvor. Han strävade ständigt efter att åskådliggöra de analytiska processerna medelst geometriska sådana och lät härvid de senare få hedersplatsen.
Han utsågs 1879 till ledamot av italienska senaten och hade även säte i högre undervisningsrådet. Han var 1–29 juni 1898 undervisningsminister under Antonio di Rudinì. Cremona rönte den sällsynta utmärkelsen att kallas till utländsk ledamot av Royal Society i London. År 1901 blev han ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Nedslagskratern Cremona på månen är uppkallad efter honom.[8]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Introduzione ad una teoria geometrica delle curve piane (1862)
- Memoria sulle superficie di terzo ordine (1865, prisbelönt av Vetenskapsakademien i Berlin)
- Preliminari di una teoria geometrica delle superficie (två band, 1867)
- Le figur e reciproche nella statica grafica (1872; tredje upplagan 1879)
- Elementi di geometria projettiva (1873)
- Elementi di calcolo grafico (1874)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Cremona, Luigi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ht2w5h, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кремона Луиджи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: luigi-cremona, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ dati.camera.it, Italiens deputeradekammare-ID: r9424, läst: 6 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 85, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Cremona on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1329. Läst 7 december 2020.
|